Nicolinaas

kom precis hem från träningen. fast.. inte en sån lika glad nicolina som jag brukar vara efter träningarna med zunda. som ni kanske vet så är jag sjuk, vilket suger hårt. men det blev iallafall ingen träning för mig, kände att jag vilar upp mig till max istället. pallar inte mer sjukdomar eller skador mer..
iallafall så pratade jag med min tränare, och han sa ungefär såhär ;
-ja,asså det är ju nu tjejerna börjar tycka det här är kul igen. vi har lixom kommit igång nu.och vi har kommit en bit på vägen, vilket är positivt. men då måste du nog kämpa lite mer för att komma tillbaka. ¨så se till att bli frisk nu och läk alla skador,så fixar vi det sen!

jag har aldrig kännt mitt psyke sjunka så lågt på så kort tid. fy fan.  det är inte det att jag ska/måste sluta, veeerkligen inte. men allt det här med benen och så, det har tagit musten ur mig. jag orkar inte vara den där tjejen som sitter och kollar på varenda träning. det suger. och 2,5 månader utan det som jag har gjort i .. hela mitt liv.12år eller vad blir det nu ? att inte få göra det, dödar mig.
så  jag är inte på topp just nu. nu vet ni. och jag saknar innebandyn så sjukt äckligt mycket att det inte ens finns ord för det. jag hoppas bara att det syns att jag vill komma tillbaka, för det vill jag verkligen.

till ännu något dåligt;
jag har ont i mina fitt ben igen. helvete