Nicolinaas

idag vill inte jag vara Nicolina. idag vill jag vara någon annan..

om jag blundar, då finns det bara en plats för dig.

för att mitt humör gick skit en kväll,så är allting kört, då är alltig sämst, och jag är det jobbigaste och mest irriterande du varit med dom.  det är så det känns. och jag kan inte hjälpa vem jag är.
tack!

ibland bara hatar man att vissa läser ens blogg..

tänkte skriva lite om den.

vi åkte på lördag morgon. när jag kom hade lito tagit platserna där bak. alltså hade vi fem säten på 2 pers. väldigt skönt (;. det va mys också eftersom de flesta kom bak och myste med oss, och vi slapp springa fram. alex fick också vara med och myssova med oss där bak på natten också. fastän jag inte fick sova :@ ? tihi.
bussresan va lång, men som vanligt bra. när vi kom fram på söndagen va iallafall jag trött som fan.

sedan skulle vi få intrudition, och  vi som va över 17 fick välja jobb. jag och lito valde frukosten först. ingen tog klivet lixom (;. men sen fick vi med oss andreas, tobbe, mattis och sofia.  vi tänkte att det va chill att dela ut maten på morgonen , och sen va man klara ? sååå jobbigt kan det väl inte vara ? men , vi hade typ räätt fel. vi fick genom gång senare på kvällen sen. och det ända jag kommer ihåg från den genomgången är typ ; 4, 4, 4 ! så vi trodde vi skulle misslyckas totalt :p.
vi fick nog det tyngsta jobbet av alla.. vi började 7 varje morgon (alla andra gick upp typ 8.30, vissa runt 10) och slutatde runt typ 11-11.30.. medan vissa hade som jobb att byta en toalettrulle klockan 21.30.

så dagen efter va det bara att ta sig up, och fy fan va hemsk det va.. jobbet sög från början. och vi orkade verkligen inte. men vad skulle vi göra ? annars skulle hitler komma och väcka hela bromma för att vi inte kom till jobbet.. efter att vi jobbat så duschade vi och sen chillade vi  vidare.. vi frukost gänget pallade inte med bibelstudier, så vi togdet lugnt istället. senare va det mässa, middag och oyak (som iår sög föresten) vi hittade lite nya vänner, så det va helt okej.

dagarna såg ut såhär ungefär hela veckan.. ända skillnaden va väl sällskapet vi umgicks med under veckan. göteborgarna va helt klart favoriter. 'svensk' fick en pinne i handen sista kvällen dom va där. så det va lite segt, alla va helt sega efter det. men men. oskar va också skön. aldrig skrattat så mycket åt någon på så kort tid förut! haha.

sen va det hemresa osv. sista jobb dagen också, och det va verkligen jobbigt! sakanr det såmycket. och hitler (gabriel vår chef) va typ den skönaste ever. även bernars och michael.så det va grupp foto som troligtvis kommer upp på facebook snart, och massa hejdå. (jag och lito sprang tillbaka och sa hejdå till gabriel en gång till)..bussresanva lite seg (mysig, heh) alla va så tråkiga på något sätt. menmen. jag va sjuuukt trött, verkligen helt slut. fast den här gången fick jag sova iallafall, och det vatyp det oskönaste någonsin. alex och lito sov jätte gott och fint, jag fick typ sitta upp. buhu.
och nu är jag sjuk, som alla andra från resan :p..

men nu är jag hemma. jag och chrisse (nya bk) har haft det jätte underart. det är svårt att få ner en sånhär resa i ord och i en blogg. allt jag kan säga är att jag saknar taizé och människorna något enormt. vi kommer troligtvis åka nästa år också. lixom, varför gå miste om något så sjukt roligt ? den är nog den bästa resan jag gjort. och tack och lov för att jag hade chrisse vid min sida. annars hade allting sugit. och vi satt lixom ihop hela resan.förutom en morgon som jag fuckade ur lite, heheh (a). men det löste sig ju. så tack gumman, du gjorde min vecka!

men seriöööst. orkar inte mer oärliga personer.. och inte folk som ljuger. jag kan göra fel, och det vet jag med mig. men fan heller den stilen ni kör med.

fan.

nu orkar jag inte att ha en så dyster blogg. jag har gjort en till där jag skriver om mina känslor. här handlar det bara om mitt liv. ledsen, men sånt är livet, någonstans ska man ju börja..

hoppas ni fortsätter läsa,puss

hur kan det vara så svårt att bara släppa taget ? det finns inget av det gamla som jag villha, men jag saknar det så mycket!

i have to move on and leave you behaind

(JÄTTE GAMMAL BILD!)

idag fick jag ett sms av en bästa vän som det stod såhär på ;


och jag funderade lite på vad jag skulle svara.. men,jag kom fram till att just nu tror jag inte på det där undret. jag tror inte att det kommer hända mig. just nu tror jag inte på någonting. jag är så osäker i mig själv, och min självkänsla ligger på noll nu igen.jag minns att det tog år att bygga upp den sist, hur lång tid tar det den här gången ? vill jag ens veta ?  
det är tungt att veta att jag inte vet vart jag har mig själv.. och just nu orkar jag bara inte. känslorna som jag inte vill ska finnas längre, dom som jag så fint gömde väldigt fort. dom bara grävde sig upp igen och biter tag i mig nu. det är svårt när hjärtat en gång va så stort, och sedan bara ska förstöras. först blundar man för smärtan, och sen bara exploderar det. i  små bitar som blir till tårar. och då önskade man att kärlek aldrig fanns.och vad bra det skulle varit då? hur hade det varit om känslor inte existerade? i mitt fall, hade det varit alldeles för bra, för mina känslor va så sjukt stora. om jag bara hade hantarat dom bättre.om jag bara inte lät allt gå så bra i början ? men vart hade vi varit då ?
idag kom jag fram till något hemskt, något som man aldrig vill riktigt erkänna för sig själv efter en smäll. jag saknar dig. nästan så att det gör ont. och jag undrar ofta hur du kan klara dig utan mig ? för jag vet hur det va förut.. men det värsta är väl att jag inte kan göra något, bara låtsas som att det aldrig hänt.  men en sak bör du veta.. det vi hade du och jag, det va bland det vackraste jag har varit med om. jag har aldrig varit sådär lycklig någonsinn! det är synd bara att det ska sluta såhär. i katastrof och förvirring. men minnerna med dig, dom finns kvar! det kommer dom alltid göra, för det vi hade va speciellt. iallafall för mig.

seriööst. snart ger jag upp allting, allting som varit. och hur ska jag veta att det någonsinn vart seriöst? tänk om allt bara är en lögn? vad gör man då ? för mig bettyde det allting, och lite till..

I'm under wahter, will you pull me up again?